lördag, september 8

Nej tack, jag ska inget ha.

Ikväll var det meningen att alla jobbarkompisar skulle hem till en av oss och grilla, dricka och ha det trevligt i hennes stuga. Väderprognoserna siade om regn och mycket riktigt så regnar det idag. Alla var besvikna att det inte blev av, men jag har blandade känslor. Visst, kul att umgås utöver jobbet och få bättre kontakt, speciellt då jag inte riktigt känner mig hemma i gruppen. Men frågan varför jag inte skulle dricka skulle helt klart komma upp, och ett enkelt svar som: "Nej tack, jag ska inget ha.", räcker nog inte, utan det skulle säkert bli följdfrågor. Alternativet hade varit att jag tog med mig alkoholfritt vin, men jag tror inte att jag skulle klara av att dricka det utan att sedan gå på starkvin.. Det blir att lura mig själv på något sätt. Om jag säger som det är så blir det min allra första utflaggning, och det är inte helt lätt då jag är ganska nynykter också. (6 månader den 4 september..) Men ner faller regnet, spolar mina bekymmer bort, bort, bort. För den här gången åtminstone.

torsdag, september 6

Länkträff

Jag, mamma och pappa var på Länkträff i Råddehult, Borås i helgen. På uppladningsmötet blev det känslosamt när pappa pratade.. Vi kramades, länge. Tårarna sprutade. Kändes skönt. Helgen va fylld med medlemsvård och huvudet var överfyllt redan under lördagen.. I stort sätt var hela helgen toppen, förutom att en person försökte få mig att göra något som jag inte alls kände mig redo för.. Gå upp och prata. Hade han tjatat en gång till hade jag tryck ner en av punkterna i halsen på honom; "Ställ inga krav på dina medmänniskor". Tills nästa Råddehult tror jag att jag har mer skinn på näsan och kanske då våga och vilja gå upp och prata. Men då gör jag det för MIN skull, för det är därför jag är med i Länkarna. Eller så säger jag honom ett par väl valda ord.
Träffade en mycket trevlig tjej där, vi bytte mail och nummer. Skönt att ha en kontakt på en annan ort som man kan ventilera med.

Var på lokalen ikväll, månadsmöte. Vi hade uppvaktning av årsdagar. Pappa var en av dem och han har nu 5 år! Han gav mig blommorna han fick, och sa; "Du får ge mig dina när det är din tur."
Jag hade frågat om jag kunde använda källaren till lokalen, för att sitta där och måla och skapa. Det var inga invändningar alls så nu kan jag ta upp mitt måleri igen! Ska bli så skönt, har inte kunnat måla på över 2 år!

Nu har jag 6 månader som nykter..har gått så fort och varit så lätt. Jag är livrädd för bakslaget, när det känns hopplöst och att det inte är värt de. För den dagen kommer, det vet jag med säkerhet. Det är då jag måste ha allt stöd jag kan få..

Den gamla bloggen

Adressen till min gamla blogg: En dag i taget.
Det här blir kanske en utflaggning, men må då så vara. Dem jag vill ska veta vet nu..