Jag öppnade mitt hjärta,
för första gången nånsin,
fast jag inte ville.
Sa att jag hatar sånt för jag har alltid trott
att jag skulle bli sårad om jag gjorde det.
Tänk om jag bara hade lyssnat till mig själv,
till mitt hjärta.
Och bara spelat lika kall som Egoisten.
Men jag öppnade upp mig och blottade allt som fanns att se.
Egoisten svek mig.
Fast jag gav Egoisten allt.
Förlät egoisten för att den dumpade mig
utan nån som helst lindring.
Fast Egoisten skrek att jag skulle gräva ner mig
och att jag var en fittjävel.
Jag förlät Egoisten när den,
efter bara 6 dagar som singel,
satte på en annan tjej.
Egoisten kom krypandes,
med ångest och skuldkänslor.
Den mådde dåligt,
kände att den hade förlorat den som den alltid älskat.
Och att det var så sorligt att
”två livskärlekar inte längre kunde vara tillsammans”.
Det gjorde så jävla ont
men min kärlek för Egoisten var större
och jag kunde se en framtid för oss igen.
Men de gånger vi träffades var Egoisten bara kall,
hård och elak.
Jag fattade ingenting,
för när jag var hemma igen
kom messen där Egoisten var precis lika fin som vanligt.
När jag tillslut ställde den mot väggen
vällde allt det fula fram.
Egoisten älskar mig inte längre,
hatar mig när jag är i närheten,
saknar mig när jag är borta,
vill inte att det ska finnas något mellan oss igen.
Den har spelat klädpoker med gamla knull,
flörtat med andra,
letat reda på hennes nr,
hon som bara var en jobbarkompis.
Messat och flörtat,
men det var ju bara på skoj.
Inget allvarligt.
Hon är ju bara jäävligt snygg.
Egoisten är ett sånt jävla svin
och den satt bara och skrattade när jag grät.
Fast det var ju inte åt mig sa den,
det var ju åt hennes mess
och att jag missförstod allt.
Men slutade Egoisten när jag bad den
och när jag sa att det känns som att den
skrattade åt mig och mina tårar?
Nej, Egoisten fortsatte.
Inte en klapp på axeln,
inte en kram,
inte ett jävla skit för att lindra smärtan.
Egoisten svek mig.
Ingen har nånsin behandlat mig så jävla illa.
Och sen,
när den märkte att jag gled ur dennes hand,
så började samma gamla visa.
Mess efter
mess
efter mess..
”Vi måste ses,
jag vill be om ursäkt.
Du hade rätt i allt du sa om mig,
att jag är kall och inte kan visa känslor.”
A little to late din jävla Egoist.
För det här jävla sveket,
och den här lögnen
och den här leken med mina känslor,
det kan jag aldrig förlåta.
